SOIC

Ankomst

Posted on by lindaj

Dag 10, Stenpiren Göteborg

Sista kvällen ombord ville ingen gå och lägga sig efter att vi blivit avlösta av styrbords vaktlag. Sång och musik på fördäck över en mörk och lugn vattenyta skapade den allra bästa myskänsla, även om den riktiga sista natten med gänget egentligen skedde fredag kväll. Några timmar efter ankomst ordnades Hönsafest på Stenpiren för alla som varit med och seglat under European Tour. Hönsafest är en gammal tradition som ordnades efter hemkomst med de gamla Ostindiefararna. Jonas, skeppets sergeant och allas vår vän ombord, berättade för mig att alla i besättningen på den tiden lade pengar i en kista antingen vid avgång eller när man passerade ekvatorn. För de som överlevt hela resan festades sedan dessa upp i flera veckor för att fira att man kommit hem från den ibland flera år långa seglatsen.

Vår sista frukost ombord serverades klockan nio dagen efter. Något trötta efter en sen natt på svenska fastlandet fortsatte vi sedan arbetet med att förbereda skeppet inför vintern. De sista seglen plockades av, skansarna städades grundligt och besökare släpptes på för rundvisning. Det var med splittrade känslor vi på eftermiddagen mönstrade av och alla försvann åt sitt håll i landet.

Det går att inte att beskriva livet ombord, det måste upplevas. Man kan visa hur mycket bilder som helst, berätta i detalj om vad vi har gjort och om alla fantastiska människor, men det låter fortfarande som att man ”bara” har haft en fantastisk resa till havs. Känslan och den verklighetsflykt som sker i livet till sjöss kan bara den som varit med förstå. Jag har lärt känna fantastiska människor under den här resan. Många kommer jag förmodligen aldrig att träffa igen, andra kan ha blivit vänner för livet.

Med splittrade känslor återgår jag nu till landlivet och verkligheten, med hopp om att återkomma nästa sommar, till havet, till gemenskapen och fantastiska Götheborg.

Karin

This entry was posted in Blogg. Bookmark the permalink.

Comments are closed.

Built by Hotbox Studios