Styrmansdagbok, 18 december 2006
Det är skönt att vara ombord igen efter tre månaders ledighet. En ledighet som var behövlig efter dryga sex månader ombord. Avslutningen i Kina tog sista musten och första veckan hemma tillbringades vilandes. Nu har man dock nya krafter och med en lite torrare och inte fullt så varm monsun på låringen är det bara att njuta. Nu när Utor sedan några dagar är upplöst har monsunen kommit tillbaks i full styrka. Den är faktiskt lite starkare än normalt. Detta har gett oss fantastisk segling de senaste dagarna.
Vind på låringen ger alltid god fart. Vinden i sin tur genererar förstås sjö vilken ger oss ytterligare fart i surfen. Sjön å sin sida gör styrandet utmanande och rorgängarna måste hela tiden vara alerta och parera. De senaste dygnen har vi haft fyra rorgängare åt gången för att orka i längden. För att göra styrandet en aning lättare har vi bärgat storen och tagit två rev i för- och stormärs.
Trots denna reducerade segelyta har vi satt en massa nya distansrekord. Bästa vaktdistansen är 36 mil på fyra timmar. Vi har även satt ett officiellt 24-timmarsrekor, nämligen 207 mil mellan 12 och 12. Detta är bara 5 mil mindre än SIOC´s gamla rekord inom rederiet. På den tiden loggade man med skäddlogg varje halvtimme vilket naturligtvis kan ge såväl högre som lägre farter, kanske var deras logglina aningens för kort. Nä, inte ska man misstänka dem för fusk eller försöka bortförklara dessa ynka 5 mil. Våra egna loggningar med skäddloggen har visat sig stämma väldigt bra jämfört med vår elektroniska logg som ju mäter kontinuerligt.
Nu börjar monsunen avta och vi börja så smått öka segelytan. Vindstyrkan kommer successivt att avta och söder om 5:e latituden är det bara svaga vindar att vänta. Vi ligger nu på ungefär 10 grader nord, så några dagar till blir det förhoppningsvis med fin segling. För att hålla god fart och även ha det någorlunda bekvämt ombord kryssar vi i medvinden. Kortaste vägen är för tillfället åt precis samma håll som vinden är på väg, hade vi då styrt denna kurs hade farten minskat drastiskt och vi hade kastats omkring i båten som i en torktumlare.
Nu är det bara temperaturen som påminner om nämnda tvättstugemanick. Nu är det ju inte bara för människorna ombord vi vidtagit denna åtgärd, båten och framför allt riggen hade inte heller trivts i kraftig rullning.
Axel Johansson
styrman