Jungmansdagbok 18 juli 2006

Den stora dagen! Efter frukost var vi snabbt i full gång med att snygga till skeppet inför det storslagna besöket under dagen. Vi flickor i styrbordsvakten blev tilldelade rollerna som 1700-talsdamer som skulle stå för serveringen till våra celebra gäster. Vi la ned mycket möda på make up och hår för att matcha korsetter, spets och pråligheter, men ack som vi misstog oss. Vi skulle naturligtvis föreställa tjänstefolk från 1700-talet! Varsin linneklänning blev vi tilldelade och Hanna och Susanna fick dessutom äran att bära varisn vit liten tyghatt. De såg ut som två söta vitsippor. Sen var det dags. Kungen och hans ekipage annlände enligt schema och med honom ca 90 gäster. Det var baronessor och grevar, sponsorer, Bosse Ringholm, Borgmästare, Tv4 och andra very important people. Kungen var en trevlig karl som skakde hand med oss och till och med stod och småpratade lite. Vi bjöd på Champange, vin och frukter men det som tycktes falla i den dyra smaken var ändå vatten.

Vi lämnade kaj, men våra gäster ombord, för att bege oss mot Nansha som skulle bli vårt första officiella besök i Kina. Det blev en behaglig resa utan oväntade händelser. Det var vackra landskap vi passerade, även om Pärlflodens vatten är av det brun/gula slaget. Väl i Nansha fick vi en härlig mottagning. Musik, sång och dans. De släppte duvor och människor vinkade med svenska och kinesiska flaggor och kastade plastbuketter till oss. Hur många journalister som var på plats kunde jag inte räkna men vi har varit i varenda tidning. Allt detta kunde dock inte mätas med hur det var att stiga iland. Jag och Susanna beslöt oss för att ta en tur på fast mark och vi kunde inte annat än känna oss som vilken superkändis som helst. När vi gick fram till avspärrningarna blev trycket så hårt i folkmassan att polisen fick rycka in och se till att de lugnade ner sig. Det var skönt att promenera lite men plötsligt togs avspärrningarna bort... Vi drunknade i ett hav av kineser som skulle fotas med oss, skaka hand, få autografer. Jag skrev autografer på kepsar, t-shirts, pengar, och allt de kunde hitta att skriva på. Folk sträckte över sina skrikande bebisar som vi skulle hålla i på fotografier, men där drog iaf. jag gränsen. Till slut fick jag slita mig ur deras grepp och förklara att jag måste äta lunch.

Efter lunchen gick vi för att se oss om i staden. Först igenom folkhopen igen. Går man bara snabbt och tittar ned i marken klarar man sig ganska bra faktiskt. Efter någon timmes vandring stod det klart att vi kommit till någon slags spökstad. Stora fina byggnader som alla stod nästan tomma. Vi hittade en liten butik som hade glass och godis och det var väl allt vi behövde. Mitt i denna öde plats står plötsligt ett stort femstjärnigt hotel. Hur flott som helst. De hade en enorm badanläggning som vi dreglade vid men endast hotellets gäster fick ju använde det såklart. Det var alltså här kungen skulle bo i natt. Staden var alltså inte någon metropol men vi kan alltid hitta sätt att roa oss. Intill hamnen där vi låg finns en stor fin gräsmatta. I solnedgången plockade vi fram kubbspelet och nu gjorde vi verkligen succe. En tät ring av intresserade kineser bildades runt spelet. En man bad att få reglerna förklarade men Susanna gav upp vid bara tanken.

Vi spelade tills solen gått ned och då hördes trummor en liten bit bort. Det var våra kockar Magnus och David. Kineserna fullkomligt rusade dit och bildade en ny ring. Vi anslöt oss också och dansade och gjorde raketen. Framställde oss antagligen som idioter:)) Sen satt vi där. I gräset. I natten. Vi pratade och skrattade och hade trevligt. Kineserna stod kvar runt oss. Fler och fler från vakterna kom och vi hade det hur mysigt som helst. Och kineserna stod kvar. Det har utan tvekan varit en händelserik dag och intrycken är många. Kan inte ens föreställa mig hur det blir Kanton på fredag. Nu ska jag ta min hängmatta upp på soldäck och sova gott hela natten. Gonatt Sverige, gonatt Kina.

Anna Nilsson,
Styrbord.

Befälsdagbok 18 juli 2006

Ja då var vi äntligen här! Och nu så väntar en massa evenemang och olika upplevelser. För oss i byssan så innebär detta hamnstopp en väl efterlängtad ledighet då maten för besättningen under detta stopp sköts ifrån land. Det känns spontant som om Kina kommer att bjuda på många olika intryck, först o främst så är det ju långtifrån självklart att folk pratar engelska också har dom ju även ett ganska speciellt sätt att göra saker o ting på. Mitt intryck hitintills av kineserna har varit att dom verkar vara väldigt hängivna och dedikerade vad dom än tar sig an. Än så länge så har jag inte skapat mig en fast resrutt men tanken är att hinna med och kolla in Hong Kong, Macao, Peking och förhoppningsvis även Xiang. Vet inte riktigt om jag kommer hinna med allt, men jag ska tappert försöka. Man vill ju verkligen passa på och se sig om nu när man har haft turen och få komma hit. Seglingen hit bjöd mestadels på skön medvind och stämningen ombord har varit god. Det har varit en hel del myspys och söndagsunderhållningar i vanlig ordning. Värmen håller i sig och man märker att det börjar tära lite på en vid det här laget, man har liksom inte så mycket kvar av sina kraft reserver. Nu när vi kommer till kaj så blir det till att ta in på hotell ett par dagar, ladda batterierna igen och njuta av lite AC, vilket jag lovar är väl efterlängtat.

Magnus,
Kockstuert