Jungmansdagbok 20 juli 2006

Dagen började med att jag inte blev purrad i tid. Jag skulle vara backis och skulle bli purrad klockan 05:30, blev väckt 06:10. Kändes jobbigt att vakna upp och stressa till byssan. Morgonen var lugn i byssan jag skulle vara där mellan 06:00 till 11:00, det var inte så länge jag skulle vara där. Vi ordnade frukosten, diskade och förberedde lunchen.  Efter mitt backis pass så blev jag ledig en timme innan lunch. Dom andra vakterna hade inte så mycket att göra så dom satt och kollade på film. Dom kollade på "Walk the Line" så jag satte mig och tittade en stund.   Till lunch så fick vi potatissallad i gravad lax, vilket inte riktigt var min melodi. Vi hade fått fisk dagen innan så jag tyckte det va lite konstigt att vi fick det två måltider i rad med fisk. Men jag överlevde än då.  Vid ett tiden så skulle vi avsegla igen. Min vakt styrbordsvakten var det som hade vakt på eftermiddagen. Vi var ansvariga för avgången. Innan vi skulle lägga ifrån så skulle vi få lite gäster ombord.

Jag hade post så jag bytte mellan att vara brandrond, utkik och 2:rorsman. Var väldigt trött efter mitt backis pass så det kändes lite jobbigt att vara på post. Det som var mest betungande var att stå vid rodret även fast vi byte av varandra varje halvtimme.  När vi går genom Pärlfloden så är det ganska mycket trafik, då måste vi gå efter en lotsbåt. Med oss har vi en lots som rapporterar vika utslag vi ska hålla på rodret. Dom här utslagen blir väldigt täta så det blir mycket girande på rodret, vilket gör att det blir väldigt tungt. Ja när vi väl hade lagt till igen med skeppet så var jag helt utpumpad. Ville bara gå och lägga mig och sova. Som tur är så kvicknar man ju snabbt till när man får gå av vakten, så det blev inte så farligt.  

Vår vakt fick tillåtelse att gå i land. Alla var sugna på att gå och handla godis, glass och dricka. Vi gick i land i ungefär en timme. När vi kom tillbaka så vankades det mat ombord. Trodde inte mina ögon när jag såg att det var fisk igen. Nu tyckte jag att det fick vara nog med all fisken. Kom dock på att kockarna höll på att ta slut på all maten så det förklarade saken. Ja det fick bli mackor den här måltiden också.  Efter middan så kollade vi på film. Hade redan sett filmen många gånger men var skönt att bara få ligga ner och ta det lugnt efter en arbetsam dag. Ja och efter filmen så började det bli dags att gå och borsta tänderna och lägga sig. Efter en tung tag så somnade jag snabbt. Ja så hade en till dag på ostindiefararen förflutit.

Johanna Wallenberg,
styrbord.

Befälsdagbok 20 juli 2006

Kanton! Det är med väldigt blandade känslor som jag skriver denna dagboks anteckning. Vi är snart framme vi målet för detta vackra skepp! Och snart ska en otroligt massa människor kliva ombord igen för att titta, närmare bestämt redan i morgon!! "Vårat" skepp som jag har haft förmånen vara ombord på i fem månader!

Nåväl, vad är det som hänt idag..... Jo masterna är på plats igen. Dvs dom har fått tillbaka sin ursprungliga höjd för att stolt i morgon anlända till den stora mottagningen på andra sidan älven. Detta riggarbete pågick till sent på kvällen, alla ska veta att det är tungt arbete, med hela vakter gående runt gångspelet för att lyfta masterna.  Dessutom är det en värme och hög luftfuktighet som gör allting ytterligare pressat!! Det är med lite spänd förvänta jag har tittat på och konstaterat att inga skador skett! Arbetet leds med stor försiktighet av den fasta besättningen och eleverna är en försiktig skara. Vidare är det febril aktivitet med att tvätta alla kläder som ska användas imorgon! Vi hadde nämligen oturen att få slut på allt vatten ombord, så det första som skedde var att fylla tankarna. Som tur är har vi bunkrat flaskvatten vid förra lilla stopp.

Även generalrepetition inför morgon dagen är gjord!! Det städas och fejas för att få skeppet fint även på insidan. Kungen och Drottningen är med på denna korta "etapp", inklusive alla andra som haft ett finger med i spelet för att möjliggjort denna expedition. När natten lägrar sig kryper jag ner på min vanliga plats uppe på sundäck för att somna med en lätt och ljuvligt skön bris rutt den evigt svettiga kroppen!

Inga-Lill Wester,
Sjuksköterska och messman