Hem   Om SOIC   Kontakt   Besök oss
Tidigare expeditioner
Sponsorer
Press
Utskriftsversion
Kaptens veckorapport no 9
Detta är verkligen passadvindssegling. Vindarna har varit från väst (sydväst till nordväst) hela veckan. Mellan 5 och 10 m/s, vilket gjort att vi plöjt fram med 5-7 knop hela tiden. Vi har "slörkryssat" mellan 38 och 39 grader syd. Studsat som en pingpong boll mellan latituderna. Mil har lagts till mil och på fredagen hade vi mindre än 1000 mil kvar till Fremantle.  Det känns verkligen att man är på upploppet nu, snart är vi framme.
Ett "vårtecken" är att vi tagit fram bramseglen som har legat undanstuvade tillsammans med sina rår sedan Port Elisabeth. Det kändes inte riktigt som om de skulle behövas i the Roaring Fourties. Det var så man gjorde även på sjuttonhundratalet, man tog ner rår och stänger om man väntade dåligt väder. Att knoppar brister brukar ju vara ett tecken på vår iland. Våra "Bramknoppar" brast ut i full blom och pryder sin plats högst upp på vår segelbukett. Det är våren på Götheborg.

Underhållsarbetena har varit extra intensivt inriktade på skavskydd denna vecka. Mattor av olika storlekar och tekniker har vuxit fram. Turkiska lagda knopar, vävda mattor, flätade mattor etc. Allt har funnit sin plats mellan några skavande tampar eller där en tamp går mot ett rundhult. Man förstår varför det var så många i besättningen på den tiden. Även när man seglar saknar man de där extra 40 matroserna, men man får segla därefter i stället. Bärga segel  lite tidigare, innan det blir mörkt och vinden friskar i.

Vi har ändå gjort så bra fart så det ser ut som om vi skulle komma fram tidigare än beräknat. Vi vill inte anlända till Fremantleområdet för tidigt, för då spolierar vi hela mediaupplägget vid ankomsten. Skolfartyget Leeuwin och en ubåt skall möta oss till sjöss och eskortera oss in. Det går ju inte om vi redan är på plats. Alternativet till att komma fram är då att ankra i någon vik och ta det lugnt några dagar. "Damen" är ju även i behov av lite make-up så några stilla dagar hade ju varit välkomna. När jag var i Fremantle i höstas och rekade, tog jag upp just den möjligheten. Man sa att det inte var något problem, det fanns gott om ställen efter kusten som jag kunde ankra på. När det nu kom till kritan så visade det sig inte vara så enkelt, tull och immigration ville ha ett ord med i spelet.

Jag hittade en fin bukt, Geograph Bay, på Australiens sydvästspets som kan ge fint skydd och är lätt åtkomlig. Det gick inte. Där fanns ingen immigration och utan inklarering, ingen ankring. Alla våra förbindelser, med agenten i spetsen, har försökt med operation övertalning, men utan resultat. Efter mycket dividerande har vi kommit fram till att vi ankrar i en bukt strax söder om Fremantle. Tillräckligt långt borta för att inte synas, men ändå så nära att myndigheterna kan nå oss och vi kan bli inklarerade. Vi sticker sedan, om vädret tillåter, ut till sjöss någon dag innan ankomsten och kan segla med Leeuwin och ubåten enligt planen. Det är hemskt att konstatera, men nu är det mindre än en vecka innan denna fantastiska segling är över!

Peter Kaaling
Kapten

Läs tidigare rapporter...